Vad är en borgenär, gäldenär och borgensman?
När man pratar lån är borgenär, gäldenär och borgensman begrepp som används flitigt, att förstå vad de innebär är oerhört viktigt innan man ingår ett låneavtal.
Borgenär
Detta är den som lånar ut pengar, ibland även kallad fordringsägare. Vanligtvis är det en bank men kan också vara en privatperson.
Gäldenär
Gäldenären är låntagaren, det är då också denna som ska betala tillbaka lånet och kostnader som lånet medför.
Börsvärde, vad är det?
Ett vanlig begrepp inom aktievärlden är börsvärde. Ett bolags börsvärde räknas ut genom att ta aktiepriset multiplicerat med antal aktier bolaget är uppdelat på. Produkten av det är enkelt sagt vad hela företaget skulle vara värt om man skulle köpa hela bolaget.
FÖRKLARINGSVÄRDE – BLIR DU BLÅST AV DIN FÖRVALTARE?
Köper du en aktivt förvaltad fond, med tillkommande avgifter, förväntar du dig antagligen att fondens innehav och utveckling också skall skilja sig betydligt från index. Tyvärr inte är så inte alltid fallet.
FINTECH – VAD ÄR DET?
Ett begrepp som växt allt mer i och med digitalisering är fintech. Det står för finanstekonologi och begreppet innefattar all ny IT-teknologi på finansbranschen. Genom att applicera teknologi i finansbranschen kan många led effektiviseras och göras mer skalbara vilket ger utrymme till prispress på marknaden.
ENKEL BORGEN OCH PROPRIEBORGEN
Att gå i borgen för någon innebär att man åtar sig ansvaret att betala långivaren för någon annans skuld. Det finns två typer av borgen enligt handelsbalken. I min förklaring kommer använda mig av begreppen borgenär, gäldenär och borgensman som är viktiga att känna till.
SCHABLONSKATT PÅ ISK, SÅ FUNGERAR DET
Schablonskatt innebär att man betalar en årlig skattesats på hela sitt innehav vilket befriar en från reavinstskatt (30% på kapitalvinst). Schablonskatt eller reavinstskatt beror på vilket konto du handlar dina värdepapper eller fonder från. Handlar man från ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring blir man schablonbeskattad och har man en aktiedepå betalar man istället reavinstskatt. Läs mer om investeringssparkonto, värdepappersdepå och KF här. Nästan alltid med dagens låga schablonskatt blir skatten lägre än i en aktiedepå. Staten förlorar alltså skatteintäkter, däremot är intäkterna genom schablonskatt mer förutsägbara vilket blir till fördel för staten.
SHARPEKVOT – HUR BRA INVESTERARE ÄR DU?
Sharpekvot är ett mått som talar om hur bra en aktieportfölj eller fond avkastat i förhållande till vilken risk man tagit. Ju högre tal desto bättre. Det räcker inte att bara kolla på hur hög avkastning en portfölj har avkastat, man måste också ta hänsyn till vilken risk man tagit. Sharpekvoten är till för just detta, istället för att enbart jämföra avkastning med olika portföljer kan man med sharpekvoten jämföra vilken portfölj som avkastat bäst men också tagit lägst risk. Viktigt att notera är att det är bakåt man kollar och det som skett tidigare behöver inte ske i framtiden.
NORMANBELOPP – HUR FUNGERAR DET?
Ett vanligt begrepp man stöter på när man utvärderar olika fonder är normanbelopp. Begreppet kommer från Peter Norman som var Sveriges finansmarknadsminister mellan 2010-2014. Med hjälp av begreppet får man en klarare bild över hur hög avgift utskrivet i kronor en fond tar ut på ett sparande på 1 000 kronor i månaden i 10 år. Genom att man vanligtvis får en procentuellt avgift angiven kan vara svårt att få en bild över hur mycket pengar en fond tar i avgift om man månadssparar. Då kommer normanbeloppet väl till hands. Så här kan det se ut när man jämför fonders avgifter.
DIVERSIFIERING – VAD INNEBÄR DET INOM AKTIER?
Att diversifiera innebär att man breddar eller skapar variation i något, jag kommer se det ur ett aktieägarperspektiv men ordet går att applicera inom andra områden också. Termen används ofta när man diskuterar aktieportföljer och ett råd flitigt angivet är att ha just en “diversifierad portfölj” och att man “inte ska lägga alla ägg i samma korg”.
VINSTVARNING OCH OMVÄND VINSTVARNING, VAD ÄR DET?
Om ett börsnoterat bolag inser att resultatet kommer vara väsentligt sämre än vad man förväntat sig är bolaget skyldig att utfärda en så kallad vinstvarning. Anledningen är informationskravet som innebär att all väsentlig information hos noterade aktiebolag ska vara offentlig och att ledningen inte ska sitta på andra uppgifter än vad marknaden har tillgång till. En vinstvarning är negativ och man kan normalt förvänta sig sjunkande aktiekurser när informationen släpps då vinsten är lägre än estimerat.
