Löneväxling, när är det ett bra alternativ?

Löneväxling kan vara ett bra ekonomiskt beslut för några men inte alla. Vilka är det då som bör löneväxla?

Vad innebär det att löneväxla?

Löneväxling innebär att man tar som anställd byter bort en del av sin bruttolön mot en annan förmån, vilket kan vara exempelvis sjukvård, förmånsbil för privat bruk eller extra tjänstepension som också är det vanligaste alternativet.

Vem passar det?

Först vid en månatlig lön över cirka 41000 kr före skatt (2019) kan det vara en bra idé att löneväxla. Det är huvudsakligen av två anledningar. Den första är att den allmänna pensionen grundar sig på sammanlagt 18,5% av din bruttolön men överstiger lönen 43309 kr har man nått begränsningen och överskottet ger inte några extra pensionsrätter.

Alltså, en anställd med 80000 i bruttolön kommer ha exakt lika stor allmän pension som en anställd med en lön på 41000 kr per månad.

Den andra anledningen är statlig inkomstskatt (20% mer i inkomstskatt). Den nedre skiktgränsen 2019 på 490700 kr (40891 kr/mån) avgör hur mycket du ska betala i skatt. Är din bruttolön över 490700 per år belastas överskottet med både kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt. Vilket är strax över 50% i skatt. Genom att ta ut lön över 40891 kr/mån blir du väsentligt högre beskattad och kommer du över 43309 kr förlorar du även dina pensionsrätter. Det är alltså otroligt stora nackdelar med att ta ut en lön över dessa belopp och har du en lön på exempelvis 45000 kr är det mycket att vinna på att löneväxla och få ett rejält pensionsspar. Det är inte ovanligt att man gör misstaget att vid en lön på exempelvis 45000 kr ta ut allt som lön, sedan spara i ett privat pensionssparade med beskattade pengar.

Arbetsgivaren är inte skyldig att tillåta sina anställda att löneväxla, det innebär extra administrativt arbete men i många fall är de positiva så det är värt att höra efter.