Tulpanfeber

En man går en dag till en blombutik för att köpa en bukett tulpaner till sin älskling. Kassörskan slår in tio tulpaner och mannen betalar 39,99 kr. Allt i sin ordning. Ponera nu att mannen är i Nederländerna år 1636. Han går till en handlare och plockar samma tulpaner. Handlaren slår in dessa och säger, “Det blir 40 miljoner kronor. Var det bra så?” Mannen tittar upp på handlaren och ler lite nervöst, “40 vadå?” Handlaren förtydligar, “40 miljoner kronor.” Mannen, som tror att handlaren spelar ett spratt, lämnar tillbaka tulpanerna och går hem tomhänt till sin älskling.  

Tulpaner introducerades till Europa i mitten av 1500-talet samtidigt som handelskulturen i Nederländerna växte fram. Blommans intensivt färgade kronblad och tålighet var unika. Många varianter började dyka upp: den enfärgade Couleren, den multifärgade Rosen (med röda ränder på vit bakgrund), Violetten (vita ränder på lila bakgrund) och den mest sällsynta Bizarden (gula ränder på röd, brun eller lila bakgrund). Tulpanens popularitet exploderade och den blev en statussymbol. Tulpanlökar handlades frenetiskt och priset började stiga. En marknad tog form. Det eskalerade till den grad att tulpanlökar började handlas på termin (ett kontrakt för att köpa eller sälja en vara till ett bestämt pris vid en bestämd tid). Handlare kom på att de kan tjäna pengar på att köpa och sälja dessa kontrakt. Det banade väg för en spektakulär spekulation som drev priset på tulpanlökar mot svindlande höjder. Och en dag, helt ovetandes, störtade priset. 

Tulpanfebern är ett av historiens första exempel på en bubbla. Andra är t.ex. Söderhavsbubblan och IT-bubblan. En pelare i finanslära är att marknader lyder under lagar som utbud och efterfrågan. Dock bör en komma ihåg att marknader består av människor och människor kan ibland agera irrationellt.  

Du kan vara säker på att fler bubblor kommer. Se bara till att du står på rätt sida av transaktionen.